Marcus har fått vänta länge på lyckan. Han hittades vid 5-6 veckors ålder tillsammans med brorsan Crin – och har sedan dess levt en anonym tillvaro i hägnet. Han har tidigare varit en väldigt tillbakadragen kille men plötsligt tog en positiv utveckling vid. Visst – han är inte Stålmannen – men en fin kille med hjärtat på rätta stället och en mycket stor längtan efter att få ett eget hem. Människorna vid hägnet är snälla men deras tid är så begränsad – och Marcus behov är stort – han är alltid den som får stå tillbaka när tuffare hundar propsar på uppmärksamheten. Åren har gått och Marcus liv tickar på. Den första halvan av hans liv har varit så begränsad – den andra halvan ( och mer ) måste få bestå av lycka, kärlek och omtanke, mjuka sängar, godbitar och de snällaste händerna i världen. Vi önskar verkligen att Marcus dröm ska slå in – och att vi snart ska få välkomna honom till hans bästa tid. Vem är den snälla person som har en öppen dörr och ett varmt hjärta – enkom för vår käre Marcus?

Detta gäller:

-Lugnt boende i lugn miljö.
-Inga unga barn.
-Hundkamrat – snäll och glad.

Läs mera om Marcus här.

Intresseanmälan finner Du här.


Bankgiro 5541-9477, Swish 123 432 4448.

Myggor har alltid varit en plåga sommartid i området kring Cernavoda – säkert till stor del beroende på närheten till floden Donau. För många år sedan samlade Hundhjälpen in pengar för att köpa in 3 myggmaskiner. Dessa har gått för högtryck sedan dess och gjort stor skillnad för livskvaliteten hos såväl våra omhändertagna skyddslingar som för SaveTheDogs personal där många arbetar utomhus. Maskinerna börjar nu sjunga på sista verserna och med en ökad myggplåga måste vi göra något. Här i Sverige avskyr vi alla myggstick – men vi är förskonade från parasitbärande myggor. Myggor som sprider parasiter har länge funnits kring Medelhavet men är nu med klimatförändringarna på frammarsch också i södra Rumänien – vilket också innebär att deras parasitspridande förmåga ökar kraftigt. Även i Sverige se vi i och med klimatförändringarna nya arter av t ex fästingar som även de sprider parasiter.

Det stora hotet mot hundarna är dirofilaria – hjärtmask. Obehandlad leder den till döden. SaveTheDogs behandlar alla drabbade hundar tills de kan förklaras helt friska men detta tar givetvis resurser från annat viktigt. De måste sedan kunna skyddas mot återinfektion i hägnet – precis som alla övriga hundar där. Att förebygga är livsviktigt! SaveTheDogs ber nu om vår hjälp för att kunna fortsätta skydda samtliga hundar i hägnet mot smitta – och alla omhändertagna djur mot plågan av tusentals och tusentals stickande myggor. För personalen vore det underbart.

Vi behöver köpa in 3 st Mosquito Magnet Executive inkl 6 månaders förbrukning av gasol och lockmedlet R-Octenol för att täcka största delen av ytan vid Footprints of Joy. Maskinerna omvandlar gasol till koldioxid och i kombination med R-Octenol lockas myggorna in i en behållare där de slutar sina dagar. Maskinerna är enormt effektiva. Detta kommer att rädda liv – ju färre sjuka hundar i hägnet – ju fler hundar kan tas in utifrån och räddas / behandlas – inkluderande hundar ägda av fattiga människor.

Visst är du med och hjälper? Kostnaden för 3 Mosquito Magnet Executive inkl gasol och R-Octenol för 6 månaders förbrukning är ca 50 000 kr. Maskinerna förblir effektiva under många år. Denna insamling är inte speciellt glamorös – men den räddar många liv och är viktig! Hjälp oss hjälpa!

Bankgiro 5541-9477, Swish 123 432 4448. Skriv ”Myggor”. Om du vill att vi publicerar ditt namn i vår gåvoredovisning, skriv också ”Godkänner GDPR”-


Välkomna hem!

Ett härligt gäng hundar har anlänt!
Välkomna hem – Alida, Asterix, Celine, Cristina, Frodo, Marcella, Marge, Nelson, Ossian, Roxy, Yogi och foderhundarna Danielle, Homer, Ludde och Obelix!

Vi hälsar alla hjärtligt välkomna och önskar våra fyrbenta vänner stort lycka till med sina nya liv.

Tack alla som möjliggjort hundarnas ankomst!


Vi vädjar för vår vackre Ace!

Ace fick vänta länge på sin biljett till Sverige vilket är svårt att förstå. Han drar lätt blickarna till sig och har ett hjärta av guld. När han slutligen adopterades hade familjen inte tålamod att låta honom landa och bli trygg – utan bort skulle han efter bara några dagar. Ace har vuxit upp i hägnet och har aldrig sett något annat – det är då inte konstigt att man är osäker och bortkommen i början – och kanske beter sig fel. Tråkigt nog saknade hemmet intresse och Ace fick flytta till ett jourhem i Arvika – där han har det bra men det är inte ett HEM!

Nu söker vi med ljus och lykta efter Aces evighetshem – som ska ligga lugnt till – gärna i lantlig miljö och med egen täppa. Inga barn under tonåren – gärna bara vuxna familjemedlemmar – som lever en lite lugnare livsstil hemma men trivs ute i markerna. Vi söker dig som ger Ace tid att landa och bli trygg i stället för att inleda med en mängd krav – och där kärleken är stor och saknar villkor. Ace vill bo med en trygg och stabil hundkamrat som då kan hjälpa där han känner sig osäker – gärna en tik i liknande eller större storlek. Finns katt bör den vara hundvan eller introduceras gradvis.

Vi längtar efter att få se Ace ute i skog och mark med sina människor. Vi längtar efter att få se sol i hans blick och en svans som signalerar glädje och stolthet. Var är Du som kan erbjuda Ace detta? Hör av Dig!

Läs mera om Ace här.

Intresseanmälan finner Du här.


Utanför Kalmar väntar tre härliga hundar på sina evighetshem – Tasha, Jimmy och Crin. Det vore underbart om de fick tillbringa sin första svenska sommar i egna, kärleksfulla hem. DU kan göra det möjligt. Dessa tre är fantastiska individer med lite försiktigare framtoning – lite tilltufsade av livet men på god väg mot en härlig hundtillvaro. De har alla god hjälp och guidning i sitt fantastiska jourhem. Vi söker nu Dig som har en lite lugnare livsstil och även bor i lugn miljö. Du bör ha ett gott hjärta och en förståelse för att livet måste få gå framåt i hundens egen takt. Du bör också redan ha en hund hemma då den kan bli en fin kamrat och samtidigt stötta i den nya miljön. Inga småbarn – idealiskt är Du / Ni bara vuxna hemma. Ge en av dessa fina själar en chans – att få utvecklas och börja ta för sig – att få leva det bästa hundlivet!

Läs mera om Tasha här.
Läs mera om Jimmy här.
Läs mera om Crin här.

Intresseanmälan finner du här.

 


Gång på gång – blir folk upprörda / chockade / rädda när deras nyanlända / relativt nyanlända hund morrar eller markerar mot familjemedlemmar eller bekanta. Vissa klassar genast hunden som opålitlig och kräver att den flyttas omgående. Man saknar när det gäller plötsligt HELT förståelse för hundens bakgrund och behov och förväntar sig en snabb och enkel anpassning till det nya livet. Andra andas och tar det lugnt – förvissade om att detta går över. Går det jättebra från första början kör vissa på i full fart – tills bakslaget kommer. Hunden får betala priset. Från Hundhjälpens sida tänker vi så här: ”DU har inte rätt att ställa en mängd krav på din nya hund med tanke på dess bakgrund – DEN har däremot rätt att ställa krav på DIG – på din förståelse och empati, ditt tålamod och din tid”. Detta innebär att du kan måsta tillrättalägga miljön för att främja hundens anpassning – vilket också inkluderar att SAMTLIGA i familjen kan få ge avkall på vissa ytor / aktiviteter – en tid. Detta ska du inse FÖRE du väljer en hund med en ibland traumatisk bakgrund. Läs nedan mycket kloka ord från hundpsykolog Sandra Tigerlind gällande just hund som morrar / markerar mot familjemedlem eller vänner taget ur ett specifikt fall som dock är helt allmängiltigt.

Jag skulle vara mycket försiktig med att ”säga åt hunden att detta inte är okej” för att ni tror att hunden vaktar en trappa eller annat. Det kan såklart vara så – men det skulle också kunna vara så att den är osäker för att utrymmet är smalt eller saknade andra större utrymningsvägar och hunden inte känner personen så väl ännu, så att hunden på ett extremt fredligt sätt (jag bara antar att hon kanske puffade upp sig lite och morrade, eller skällde?) visar att den är osäker och vill ha lite utrymme – att personen ska backa. Om du säger åt hunden att den inte får bete sig så – så har du effektivt straffat dess fredliga kommunikation (man varnar för att man INTE vill ha en konflikt, inte tvärtom). Då kan du få en hund som slutar kommunicera och istället börjar agera. Då har du problem – sånt kan skapa farliga hundar av ofarliga hundar. Var så pass följsam själv att läsa hundens kommunikation, speciellt bland folk den inte känner. Om den känner sig respekterad så är det lättare att få den tryggare bland folk än om man ignorerar dess tankar och känslor. Be personen fylla fickorna med godis och släng åt andra hållet och ge hunden lite utrymme att kunna flytta på sig istället. 1. Den slutar kanske morra och vakta (man kan inte äta och låta samtidigt) 2. Den tycker att dina besökare är ett riktigt schysst inslag då de betyder gott och 3. Ju oftare människor visar sig vänliga desto mer kommer hon lita på människor, då kommer osäkerheten, ergo morr och sånt, minska.
Fram till dess är det i allas intresse att du håller din hund säker – och dina människor säkra.

Management. Grindar, slips (ett smalt koppel utan ögla som kan hänga efter hunden som man kan ta tag i och leda undan den vid behov utan att jaga efter den – och se till att ALLA möten med människor blir positiva. Ju mer man gormar, desto mer negativ känsla inför nya människor. Kontraproduktivt. Att vara någon slags ”flockledare” är att vara en förälder, dvs du ska hålla dina barn (hundar) trygga och säkra och lyssna på deras känslor. På en skala från 1-10 där 1 är positiv, trygg hund och 10 är ett bett, så ligger ofta ett morrande på typ 8. Det betyder att man har missat de små signalerna, från 2-8, där hunden visar ett obehag inför en situation. Då kan man inte straffa hunden för att den måste ta till en nr 8, 9, 10, för man har inte varit uppmärksam nog. Tecken att titta på är mycket subtila. Slicka sig runt läpparna eller smacka, öronen bakåt, uppspärrade ögon, en tass lätt lyft från marken, blicken bortvänd – alla dessa är tecken på osäkerhet. Lär dig i stället att läsa av din hund så att du kan avstyra situationer som dessa innan de går överstyr. Då får du en tryggare hund snabbare. Till dess, management, management, management. Sätt alltid upp hunden för att lyckas istället för tvärtom. Är den inte redo för nya människor ännu – skydda den och skydda dem. Hundar ”måste” inte vara medfött sociala och vänliga mot människor som är utanför familjen – de flesta är inte det. De kan ha noll social motivation men det märks inte alltid då de kan ha en något högre social kompetens. Men hundar som kommer från gatan har aldrig tränats för att besitta denna kompetens som ”vanliga”, svenska socialiserade hundar ofta har.

Jag jobbar ofta med hundar som både morrar, biter och gör utfall. Säger jag åt dem? Aldrig. Jag vill inte tvinga dem att sluta ogilla mig. Jag vill bara att de ska börja gilla mig. Så varje gång de morrar kastar jag korv i ansiktet på dem. Belönar jag morrande? Nej, det funkar inte så. Säger jag att jag är vänlig – du behöver inte vara rädd för mig? Ja. Och det funkar. Med alla hundar jag någonsin haft här. Förr eller senare. Jag kladdar dock inte på dem bara för att de slutat morra. Det kräver ofta mycket mer förtroende för att släppa in en okänd människa i sin närmsta kroppszon eftersom det teoretiskt sett kan innebära livsfara för hundar som bara träffat människor som vill dem illa. En utsträckt hand är varken tryggt, inbjudande eller effektivt. De vet inte om handen ska slå eller inte. Men trillar det konstant köttbullar runt den där äckliga människan så börjar det bli okej att vara nära. Mycket enkel psykologi om man tänker efter. Jag ger även om hunden inte tar. Att stå och titta på att hunden ska ta godiset är en oönskad social press som de kanske inte är redo för ännu. Ge det tid. Ge godis ändå. Tills hunden tar det.

Rädda hundar har högre kontrollbehov än andra. Många behöver få förvarning när något händer, och eftersom de trots allt inte känner nya personer så är ju hotet litet när de sitter stilla eller inte gör något speciellt – medan rörelse skapar mer osäkerhet inför vad som ska hända. Inget ovanligt beteende hos osäkra hundar och ofta hundar med lite vall i sig har både stressen och ett starkt kontrollbehov som ofta skapar såna här tokiga situationer. Går dock ofta att lösa som ovan – förbered på vad som händer och var beredd på att sakta ner och stanna upp och fortsätt tappa godis när hunden kommer. Men som sagt, en liten slips på hunden och att ni pratar när någon ska göra något, så kan man bara ta tag i slipsen eller kasta lite godis åt nåt håll för att avdramatisera. Mycket vanligt beteende också runt barn som rör sig. Med individer hunden inte känner så bör man räkna med denna situation. Tillhör man inte familjen enligt hunden så är det såklart en stor sak om de rör sig på ens revir eller vid ens människor – vilket är positivt när det väl är främlingar som man inte vill ha i huset. Detta brukar ge sig med tiden med människor hunden lär känna, men man bör räkna med att det händer med folk som den inte känner ända tills de ”tillhör familjen”

Sandra Tigerlind / hundpsykolog / Black Dog Foundation



Vi är i stort behov av fler duktiga jourhem! Vi söker dig som är en stor djurvän och har tid, tålamod och empati i överflöd. Det finns flera orsaker till att en hund kan behöva jourhemsplaceras. Vissa hundar har det mycket svårt i hägnet – de kan vara mobbade eller i riskzonen för att utveckla beteendeproblem p g av stressen och anonymiteten bland många hundar- eller helt enkelt bara vara ledsna. Andra hundar behöver omplaceras inom Sverige – p g av ägarens sjukdom eller oförutsedda livskriser. Utan jourhem kan vi inte hjälpa dessa hundar – som utan hjälp kan ställas inför för dem farliga situationer. Som jourhem är du med och räddar liv – bokstavligen! Vi behöver dig!

Jourhem behövs året om – och runtomkring i Sverige. Ditt engagemang blir oerhört uppskattat. Snälla du som känner att du vill göra en insats – ställ upp! För den hund du hjälper blir du en hjälte – och för oss också! Bli med i vårt gäng som kämpar för varje hunds rätt till ett bra hundliv.

Information om hur du blir jourhem hittar du HÄR.


Arbetet med att förbjuda hållandet av kedjehundar i Europa.

Onsdag 9 juni sänder SaveTheDogs live på Facebook. Språk – engelska. Har du tid och möjlighet – var med och lyssna. Experter talar om arbetet med att få till stånd ett förbjudande av hållandet av kedjehundar i Europa. Det är mycket vanligt i södra Europa att hundar hålls livet ut på kort kedja – som vakthund eller bara därför att ”traditionen” är sådan. Hunden är ett socialt flockdjur och det mentala lidandet är stort. Till detta kommer den ofta undermåliga omsorgen och de grymheter dessa hundar ibland utsätts för. Rumänien är ett av de länder där kedjehundar är extremt vanligt – och där många av Hundhjälpens hundar har denna bakgrund.

Var med – bli informerad! Internationellt deltagande där SaveTheDogs representeras av Sara Turetta.

Onsdag 9 juni kl 15.30 – 16.30
FB: Save The Dogs And Other Animals



Vi är i stort behov av fler duktiga jourhem! Vi söker dig som är en stor djurvän och har tid, tålamod och empati i överflöd. Det finns flera orsaker till att en hund kan behöva jourhemsplaceras. Vissa hundar har det mycket svårt i hägnet – de kan vara mobbade eller i riskzonen för att utveckla beteendeproblem p g av stressen och anonymiteten bland många hundar- eller helt enkelt bara vara ledsna. Andra hundar behöver omplaceras inom Sverige – p g av ägarens sjukdom eller oförutsedda livskriser. Utan jourhem kan vi inte hjälpa dessa hundar – som utan hjälp kan ställas inför för dem farliga situationer. Som jourhem är du med och räddar liv – bokstavligen! Vi behöver dig!

Jourhem behövs året om – och runtomkring i Sverige. Ditt engagemang blir oerhört uppskattat. Snälla du som känner att du vill göra en insats – ställ upp! För den hund du hjälper blir du en hjälte – och för oss också! Bli med i vårt gäng som kämpar för varje hunds rätt till ett bra hundliv.

Information om hur du blir jourhem hittar du HÄR.


I år firar vi sju år med Sorina!

Hon kom till oss som akut omplacering efter bara några dagar i Sverige och var då den blygaste, skyggaste och räddaste hunden vi någonsin sett. Med mycket, mycket tid och ännu mer tålamod kom vi så sakta framåt efter lång tid. Numera är hon oftast en ”vanlig” glad hund, utomhus, och inne hemma om det bara är vi. Hon är dock fortfarande lättskrämd och har svårt för ljud så som blåst tex. Ja, hon skäller som en tok på husse fortfarande också, även om hon tycker om honom.
Hon är väl bara sån helt enkelt!

Det har inte varit enkla, lätta år att komma dit där vi är nu. Det har varit mycket jobb och säkert massa extra gråa hår, men vi skulle inte vilja ha det ogjort. Mer tillgiven och kärleksfull hund får man leta efter. Hon bara älskar kramar och pussar numera. Det är, och har varit, så himla kul och spännande att se hennes utveckling som pågår hela tiden. Vi har fortfarande mycket kvar att jobba på med tex möten med andra människor, men det får komma efter hand, eller inte.
Vi tycker om henne massor precis som hon är!

Två av bilderna är från ”då” och tre från ”nu”, vilka som är vilka ser ni nog utan att jag skriver något.

Sorina och matte


%d bloggare gillar detta: