Emil – Hundhjälpen

Född: 2019, jan
Kön: Hane
Höjd: 35 cm
Längd: 35 cm
Hals: 27 cm
Bröst: 47 cm
Vikt: 7,5 kg
Kastrerad: Ja

Överlåtelsekostnad: 2600kr
Övrig information:

Intresseanmälan: Formulär för intresseanmälan (inte bindande)
Läs även: Krav och garantier för adoption
Mer information: info@hundhjalpen.se

Till adoptionsprogrammet: 2019-05-16
Senast uppdaterad: 2019-07-08
Ankom Sverige: 2019-07-20

Emil och syskonen Ida, Rasmus och Misha fick en dålig start I livet. Deras mamma ägdes av en väldigt fattig familj några kilometer från det lilla privata hägnet STAAD nära Constanta vid Svarta Havet. När valparna föddes hade mamman ingen annan trygghet än en usel jordhåla som var så djup att det var svårt att komma upp ur den. Ägaren brydde sig inte om valparna och deras väl. Mihaela som driver STAAD brukar lämna hundmat till dem. När hon märkte att tiken saknades sökte hon i området och hittade snart jordhålan. Omgivningen var mer eller mindre en soptipp där det kryllade av stora råttor. Dessa hade även hittat jordhålan och terroriserat den lilla familjen där. Emil och Ida hade skadade ben, mycket troligt ett resultat av råttornas framfart. Rasmus och brodern Mischa var oskadda. Mischa har redan fått flytta till Schweiz. Rasmus väntar i adoptionsprogrammet på sitt egna hem. Emil och Ida ska få följas åt i livet då de båda redan adopterats till samma hem. Välkommen till Sverige, lille kamrat!

Emil är ännu en ung valp med all den charm dessa små besitter. Han är en glad och nyfiken grabb som utmärkt sig som syskonskarans busfrö. Dagarna tillbringar han med att leka med syskonen Ida och Rasmus. De har en härlig gemenskap och håller ihop som tre små musketörer. Mycken vila ingår också i dagsprogrammet – viktigt för att orka växa. Hägnet STAAD erbjuder trygghet, men för en ung valp är det en mycket enahanda tillvaro. De blir överlyckliga när någon har tid att ägna dem och Hundhjälpens Ulrica blev genast syskonens favorit. Emil som ofta har fullt upp tog sig tid till mysande och kel och fann sig gärna i att bli omkringburen en stund. Tålamodet är dock som för alla små valpar – kort – och snart lockade leken med syskonen igen. Emil kommer bra överens med andra småhundar men är av förståeliga skäl lite obekväm med större hundar. Han kommer inte att ha några problem att bli vän med en katt. Emil och syskonen blir lite mindre hundar som fullvuxna. Då vi snart har Emil här så önskar vi honom lycka till i det nya livet!