Kloka ord från hundpsykolog Sandra Tigerlind som dagligen arbetar med rehabilitering av rädda / traumatiserade hundar. Sprid detta innan det smäller… speciellt i en tid då det finns så kallade ”hundexperter” som kanske ger det absolut värsta rådet du någonsin kan få om du har en rädd hund vid nyår…

SNÄLLA- GÖR MIG EN TJÄNST INFÖR NYÅR!

Vi vet redan att många hundar är extremt rädda för fyrverkerier, det är varken nytt eller ovanligt. Det är inte bara ljudet, eller ljuset, det är även det faktum att det kommer högt uppifrån, ett direkt hot som inte ens går att hitta i marknivå, vilket ökar paniken markant. Det är också därför en hund kan reagera mindre på en knallpulverpistol än en raket.

Men jag vet inte hur många gånger om vi skriver på listor, ber våra grannar, uppmanar kommuner och affärer, fyrverkerierna verkar inte se ett slut närmaste tiden, även om mycket går i rätt riktning. Så därför vill jag uppmana er till att bryta ner en av de största myterna kring panikslagna hundar.

SNÄLLA- TRÖSTA DIN RÄDDA HUND!

Det finns olika grader i helvetet, och en hund som reagerar uppmärksamt, nyfiket men osäkert, med inga eller få tecken på stark ångest, kan – om man har den relationen- vända sig till ägaren för att kolla om det är något man ska reagera på. Att ignorera hunden kan då fungera hjälpligt. Men det kräver en mycket god relation och en svagt rädd hund. När du har en hund som visar starka tecken på ångest, tex hässjande, uppspärrande ögon, bakdragna läppar, ökad salivation, snabb puls, vankande, flykt, söka gömställe, vara okontaktbar, inte reagera på vanliga motivationshöjare tex godis, leksaker eller klappar – då lider hunden enormt! Att ignorera hunden i detta läge är extremt olämpligt. Varför? För du kan inte träna en hund i skarpt läge. När hunden gått över den tröskeln, och ni inte har gjort någon tidigare skotträning, så kan man inte börja ”lära” hunden hur den ska uppfatta hotet, reagera och känna inför det. Det är alldeles för sent att börja med det på självaste nyårsafton. Du kan bara hjälpa din hund, inte träna den. Känslan i hunden är dödsångest, den förstår inte att detta inte kommer ta livet av den. Hunden behöver dig genom detta!

Rädsla är en känsla, som utlöser olika beteenden. Du kan därför inte symptomträna beteendet, och belöna eller bestraffa (ignorera) hunden, för du har inte erbjudit träningstillfällen innan då hunden skulle kunnat få en annan känsla inför det obehagliga, så hunden kommer att välja utifrån sin nuvarande känsla kring raketerna. Och om det är med mycket stark ångest (läs symptom ovan) så är det mycket olämpligt att ignorera att hunden mår dåligt (jämför gärna med ett barn som är livrädd för något- du kan med ord förklara för barnet att det inte är något farligt- men trots det kan barnet ännu känna obehag och då tröstar du det, inte lämnar det gråtandes med monster under sängen). En hund kan du inte förklara med ord till, och du kan inte träna i skarpt läge- du kan bara trösta hunden. Det absolut bästa du kan göra (och jag gissar att det är detta som personer som lär ut att ”ignorera” egentligen är ute efter…. hoppas jag….) är att själv vara lugn, trygg och förstående. Vi pratar inte om att på något sätt dalta eller tycka synd om hunden, utan att vara stark för deras skull. Sitta bredvid, klappa dem lugnt, prata lugnt, tröstande. Finnas där. Det enda hunden har att falla tillbaka på i sin starka ångest är det band ni har mellan er, er relation, och hur mycket du finns där för den. Så snälla, lämna inte hunden med monster under sängen, sitt vid dess sida tills den somnar.

Och gör så mycket du kan om du inte hunnit skotträna, vira en thundershirt scarf runt (googla), sätt bomull i öronen, dra ner persienner, sätt in adaptil i uttaget (bör göras flera dagar innan), vrid upp musiken (sätt gärna högtalaren högt uppe för att konkurrera med ljuden högt upp från raketer), kissa den långt innan tolvslaget, köp lugnande hos veterinären, fyll en Kong med mjukmat eller köp färska ben (om de kan roa sig innan det börjar och hålla sig sysselsatta som avledning) och har du möjlighet att ha den med andra hundar som ej är skotträdda är det jättebra, kanske åk ut med bilen i skogen när det närmar sig, om du kan. Det är inte farligt att en hund känner känslor som glädje, rädsla, ilska, det är helt naturligt att biologiska varelser har känslor, men likt oss människor, så vill man inte vara ensam under sina jobbigaste stunder, speciellt när de rent kroppsligt tror att de kan dö. Var där för din hund. Det är allt jag önskar. Och tagga gärna människor som du vet blivit ”ignorera-tränade” om de har en mycket, mycket rädd hund.

Sandra Tigerlind, hundpsykolog och drivkraft Black Dog Foundation

foto djurskyddet-sverige