När din nya hund är osäker / rädd så måste du förstå det!

Gång på gång – blir folk upprörda / chockade / rädda när deras nyanlända / relativt nyanlända hund morrar eller markerar mot familjemedlemmar eller bekanta. Vissa klassar genast hunden som opålitlig och kräver att den flyttas omgående. Man saknar när det gäller plötsligt HELT förståelse för hundens bakgrund och behov och förväntar sig en snabb och enkel anpassning till det nya livet. Andra andas och tar det lugnt – förvissade om att detta går över. Går det jättebra från första början kör vissa på i full fart – tills bakslaget kommer. Hunden får betala priset. Från Hundhjälpens sida tänker vi så här: ”DU har inte rätt att ställa en mängd krav på din nya hund med tanke på dess bakgrund – DEN har däremot rätt att ställa krav på DIG – på din förståelse och empati, ditt tålamod och din tid”. Detta innebär att du kan måsta tillrättalägga miljön för att främja hundens anpassning – vilket också inkluderar att SAMTLIGA i familjen kan få ge avkall på vissa ytor / aktiviteter – en tid. Detta ska du inse FÖRE du väljer en hund med en ibland traumatisk bakgrund. Läs nedan mycket kloka ord från hundpsykolog Sandra Tigerlind gällande just hund som morrar / markerar mot familjemedlem eller vänner taget ur ett specifikt fall som dock är helt allmängiltigt.
Jag skulle vara mycket försiktig med att ”säga åt hunden att detta inte är okej” för att ni tror att hunden vaktar en trappa eller annat. Det kan såklart vara så – men det skulle också kunna vara så att den är osäker för att utrymmet är smalt eller saknade andra större utrymningsvägar och hunden inte känner personen så väl ännu, så att hunden på ett extremt fredligt sätt (jag bara antar att hon kanske puffade upp sig lite och morrade, eller skällde?) visar att den är osäker och vill ha lite utrymme – att personen ska backa. Om du säger åt hunden att den inte får bete sig så – så har du effektivt straffat dess fredliga kommunikation (man varnar för att man INTE vill ha en konflikt, inte tvärtom). Då kan du få en hund som slutar kommunicera och istället börjar agera. Då har du problem – sånt kan skapa farliga hundar av ofarliga hundar. Var så pass följsam själv att läsa hundens kommunikation, speciellt bland folk den inte känner. Om den känner sig respekterad så är det lättare att få den tryggare bland folk än om man ignorerar dess tankar och känslor. Be personen fylla fickorna med godis och släng åt andra hållet och ge hunden lite utrymme att kunna flytta på sig istället. 1. Den slutar kanske morra och vakta (man kan inte äta och låta samtidigt) 2. Den tycker att dina besökare är ett riktigt schysst inslag då de betyder gott och 3. Ju oftare människor visar sig vänliga desto mer kommer hon lita på människor, då kommer osäkerheten, ergo morr och sånt, minska.
Fram till dess är det i allas intresse att du håller din hund säker – och dina människor säkra.
Management. Grindar, slips (ett smalt koppel utan ögla som kan hänga efter hunden som man kan ta tag i och leda undan den vid behov utan att jaga efter den – och se till att ALLA möten med människor blir positiva. Ju mer man gormar, desto mer negativ känsla inför nya människor. Kontraproduktivt. Att vara någon slags ”flockledare” är att vara en förälder, dvs du ska hålla dina barn (hundar) trygga och säkra och lyssna på deras känslor. På en skala från 1-10 där 1 är positiv, trygg hund och 10 är ett bett, så ligger ofta ett morrande på typ 8. Det betyder att man har missat de små signalerna, från 2-8, där hunden visar ett obehag inför en situation. Då kan man inte straffa hunden för att den måste ta till en nr 8, 9, 10, för man har inte varit uppmärksam nog. Tecken att titta på är mycket subtila. Slicka sig runt läpparna eller smacka, öronen bakåt, uppspärrade ögon, en tass lätt lyft från marken, blicken bortvänd – alla dessa är tecken på osäkerhet. Lär dig i stället att läsa av din hund så att du kan avstyra situationer som dessa innan de går överstyr. Då får du en tryggare hund snabbare. Till dess, management, management, management. Sätt alltid upp hunden för att lyckas istället för tvärtom. Är den inte redo för nya människor ännu – skydda den och skydda dem. Hundar ”måste” inte vara medfött sociala och vänliga mot människor som är utanför familjen – de flesta är inte det. De kan ha noll social motivation men det märks inte alltid då de kan ha en något högre social kompetens. Men hundar som kommer från gatan har aldrig tränats för att besitta denna kompetens som ”vanliga”, svenska socialiserade hundar ofta har.
Jag jobbar ofta med hundar som både morrar, biter och gör utfall. Säger jag åt dem? Aldrig. Jag vill inte tvinga dem att sluta ogilla mig. Jag vill bara att de ska börja gilla mig. Så varje gång de morrar kastar jag korv i ansiktet på dem. Belönar jag morrande? Nej, det funkar inte så. Säger jag att jag är vänlig – du behöver inte vara rädd för mig? Ja. Och det funkar. Med alla hundar jag någonsin haft här. Förr eller senare. Jag kladdar dock inte på dem bara för att de slutat morra. Det kräver ofta mycket mer förtroende för att släppa in en okänd människa i sin närmsta kroppszon eftersom det teoretiskt sett kan innebära livsfara för hundar som bara träffat människor som vill dem illa. En utsträckt hand är varken tryggt, inbjudande eller effektivt. De vet inte om handen ska slå eller inte. Men trillar det konstant köttbullar runt den där äckliga människan så börjar det bli okej att vara nära. Mycket enkel psykologi om man tänker efter. Jag ger även om hunden inte tar. Att stå och titta på att hunden ska ta godiset är en oönskad social press som de kanske inte är redo för ännu. Ge det tid. Ge godis ändå. Tills hunden tar det.
Rädda hundar har högre kontrollbehov än andra. Många behöver få förvarning när något händer, och eftersom de trots allt inte känner nya personer så är ju hotet litet när de sitter stilla eller inte gör något speciellt – medan rörelse skapar mer osäkerhet inför vad som ska hända. Inget ovanligt beteende hos osäkra hundar och ofta hundar med lite vall i sig har både stressen och ett starkt kontrollbehov som ofta skapar såna här tokiga situationer. Går dock ofta att lösa som ovan – förbered på vad som händer och var beredd på att sakta ner och stanna upp och fortsätt tappa godis när hunden kommer. Men som sagt, en liten slips på hunden och att ni pratar när någon ska göra något, så kan man bara ta tag i slipsen eller kasta lite godis åt nåt håll för att avdramatisera. Mycket vanligt beteende också runt barn som rör sig. Med individer hunden inte känner så bör man räkna med denna situation. Tillhör man inte familjen enligt hunden så är det såklart en stor sak om de rör sig på ens revir eller vid ens människor – vilket är positivt när det väl är främlingar som man inte vill ha i huset. Detta brukar ge sig med tiden med människor hunden lär känna, men man bör räkna med att det händer med folk som den inte känner ända tills de ”tillhör familjen”
Sandra Tigerlind / hundpsykolog / Black Dog Foundation
”Man måste komma ihåg att en hund är som ett barn. Det tar tid att forma den till vad man vill, och det kräver träning, säger Fredrik Steen.”