Det här med säkerheten..

Det här med hundars och djurs säkerhet är oerhört viktigt för mig. Med obehag ser jag de rubriker på FB där folk i hela landet efterlyser sina bortsprungna hundar. De är så MÅNGA och av alla de sorter. Jag läser om valpar som sprungit till skogs, om chihuahuas som tappats i parker, om andra som följt spår och vilt. Inte alla kommer hem igen. Det jag inte kan förstå är hur man kan låta det hända. Ett ägaransvar innebär för mig ett ansvar för hundens liv och säkerhet. Inom föreningen är vi extremt noga med att informera om detta i samband med adoptioner och hemkommande hundar. Sanningen är att det finns ingen rymning som inte kunnat förebyggas om man verkligen bestämt sig. Med rätt utrustning och följsamhet från ägarens sida kan ingen hund komma loss ute på en promenad – med samma noggrannhet och förutseende kan ingen hund komma ut lös vid en ytterdörr eller från en bil. Somliga visar gärna upp att de i alla situationer kan ha sin hund lös ute – för mig är det betydligt mer prestigefyllt att ha en LEVANDE hund än en LÖS hund.

2005 – 2015 har vad vi informerats om inte EN av Hundhjälpens hundar ”kommit bort”. 2016 dog två varav en ”kom bort”. 2017 har vi två döda och två förmodat döda efter att de ”kommit bort”. Vad händer? För oss som kämpat för varje hund och för personalen i Rumänien som omhändertagit och rehabiliterat dessa är det en katastrof och en stor sorg. Sorgen ligger i att dessa dödsfall beror på slarv och hade kunnat förebyggas – det finns helt enkelt förklaringar men inga ursäkter. Rätt halsband, sele och midjebälte garanterar att hunden som går ut med dig också kommer hem med dig. En sluss vid ytterdörren och noggrann kontroll av utrustningen före dörren öppnas hade hållit hunden kvar hemma i stället för att den fått svälta ihjäl i skogen. Sorgen ligger också i att dessa hundar inte fått sin chans till ett långt och tryggt liv – det lidande de utsatts för i hemlandet hann aldrig uppvägas av ett fantastiskt hundliv i Sverige – slarv satte stopp för det.

En hund som ”kommit bort” innebär en livrädd hund – och en svältande hund. Den hund som snabbt blir trafikdödad eller tagen av rovdjur har tur – den som långsamt svälter ihjäl plågas varje dag under lång tid. Den som skadas plågas av sina smärtor lång tid innan döden kommer som en befrielse. Att vara ensam är en skräck.

Vad jag med detta vill förmedla är vikten av att på förhand sätta sig in i alla tänkbara situationer där DIN hund kan råka i fara – i samband med utevistelse. Ha rätt utrustning, använd gärna midjebälte där du fäster kopplet. Kontrollera selar – fästen kan glida och plötsligt sitter selen för löst. Kontroll inför varje öppen dörr. Håll utkik och förebygg händelser som kan skrämma din hund så att du har full kontroll på säkerheten.

Låt 2018 bli året då återigen VARJE hund lever vidare i trygghet!

Linda West / Ordf. Hundhjälpen

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: