Nu är det verkligen på liv eller död
I och med att verksamheten i Medgidia läggs ned har vi nu ett antal hundar som behöver få komma till tryggheten i Sverige snarast – för att slippa den tuffa flytten till hägnet i Cernavoda och den stora risken att bli ihjälbitna då det redan är överfullt i det stora hägnet.
Vi började redan förra året att välja ut de hundar som inte skulle klara av en flytt till ett nytt och större häng. De fick extra fokus på våra sociala medier och många hundar togs till Sverige och placerades direkt i jourhem för att ge dem en chans att få utvecklas i lugn och ro. Utan den chansen skulle de inte överleva och många utav dem har nu fått egna trygga hem och en egen familj. Det finns dock fortfarande hundar kvar som befinner sig i riskzonen och tiden är knapp. I första hand söker vi såklart permanenta hem men även jourhem är aktuellt. Det är bråttom och hundarna behöver verkligen hjälp NU! Vi har flera hundar som är i akut behov av att få lämna hägnet; hundar som riskerar att bli svårt stressade och tyna bort, hundar som hela tiden blir hackkycklingar oavsett vilken hundgrupp de är i, hundar som varje dag riskerar att inte överleva. Vissa utav dem har det redan svårt i Medgidia, ett litet häng och en flytt till vårt större häng är inte en möjlighet. Vi vädjar till alla våra vänner. Har DU möjlighet att öppna ditt hem för en jourhund – Snälla hör av dig.
Att vara jourhem är en rolig utmaning och en viktig uppgift. Man lär sig alltid något nytt av dessa underbara individer, alla har olika bagage och måste hanteras på olika sätt. Man kan behöva backa i sitt tänk – och tänka om i helt nya banor.
Som jourhem har du hunden boendes hemma hos dig, precis som din egen hund. Ni delar vardagen, tränar, myser och lär er av varandra. Hundhjälpens mycket erfarna jourgrupp finns hela tiden med som stöd och bollplank. När det kommer in en lämplig intresseanmälan genomförs först en intervju från föreningens sida, därefter sätts jourhemmet och intressenten i kontakt med varandra. Känns det då fortfarande rätt får intressenten komma och besöka hunden i jourhemmet. Kemin måste ju stämma mellan hunden och den blivande ägaren. Som jourhem har man rätt att säga nej om placeringen känns helt fel, och när det känns rätt mellan de blivande ägarna och hunden är det inte alls så svårt som man skulle kunna tro att lämna ifrån sig hunden. Dels har man ju hjälpt hunden under en tid och dels så vet man att den kommer att få ett bra liv även i fortsättningen – till vilket man då bidragit.