Pepino, precis när infångandet har skett. Han är inte rädd, utan nosar på den hand som sträcks fram.

Pepino var aldrig en gatuhund i Rumänien, han hittades som valp och växte upp i hägnet. I slutet av 2011 blev han bokad och fick komma till Sverige. Efter ett par månader kom han dock lös från sin ägare och har sedan dess levt som gatuhund… i Sverige! Men nu är han äntligen infångad!

Ett stort sökpådrag pågick i början av år 2012, fram tills han av sin ägare meddelades vara hittad död efter att ha ätit råttgift. I november förra året blev Hundhjälpen kontaktade om att det fanns en lös hund springandes i södra Örebro och som liknade Pepino. Med hjälp av nytagna bilder så konstaterades att det verkligen rörde sig om Pepino. Nu började en period av inmatning där han vistades, samt observationer av hans rörelsemönster. Han verkade matas på andra ställen också.

Kontakt med myndigheter togs, eftersom de redan hade fått in en anmälan om honom, och ett samarbete inleddes med att fånga in honom med hjälp av två olika fällor. Att ge bedövningsmedel i mat provades också i samråd med veterinär. Möjligheten att skjuta med bedövningspil undersöktes, men terrängen visade sig vara för svår.

Under tiden beslutade myndigheterna att Pepino skulle skjutas, men vi lyckades få anstånd i en dryg vecka för att fortsätta våra infångningsförsök. Hundhjälpen hade ingen representant boendes i Örebro, men sedermera fick vi kontakt med en grupp från Örebro Katthem. Tillsammans byggde vi upp en fångsthage. Vår ordförande fick den förra ägaren att överlåta Pepino på henne och därmed hävde myndigheterna tidigare beslut om att Pepino skulle skjutas.

Gruppen, bestående av Mia, Linda och Josefin, kunde nu i lugn och ro planera och arbeta för ett effektivt infångande. De arbetade dygnet runt i en månad med observationer och inmatning. Fångsthagen flyttades till en ny plats. Sektion för sektion byggdes hagen långsamt upp runt matstället. Pepino kom varje natt och åt av maten.

Natten till söndagen beslutade gruppen att ett infångande skulle ske, dvs att dra igen grinden när Pepino var inne i hagen. Klockan 5:30 skedde det som vi alla hade hoppats på. Pepino var infångad. Han var lugn och lät sig kopplas utan några protester. När de kom med in med transportburen så gick han frivilligt in i den.

 
Tv. Pepino har nu fått halsband och koppel på sig i hagen   Th. Pepino rastas på söndag eftermiddag.

Pepino mår bra efter omständigheterna. Han är lugn och tar allt med ro. Han har fått kramar och gett pussar tillbaka. När han har fått landa, så kommer han få ett välbehövligt bad och därefter veterinärundersökas. I kommentarerna i media har många uttalat sig om att Pepino aldrig skulle kunna bli en familjehund efter sin långa lösspringande tid. Hunden är dock ett flockdjur och har en enorm anpassningsförmåga. De tyr sig till människor om de får chansen, det ligger i deras gener.

Ett önskemål från Mia, en av personerna i gruppen, framkom under kvällen om att Pepino skulle få stanna hos henne. Det var annars tänkt att ett erfaret jourhem skulle få ta hand om honom. Vår ordförande Caroline säger:

– Mia förtjänar att bli ägare åt Pepino. Hon har, tillsammans med Linda och Josefin arbetat på ett intelligent och ihärdigt sätt för att fånga in honom. Han var otroligt skygg, men de lyckades. Jag kommer att skicka henne överlåtelsekontraktet imorgon. Pepino kommer att få det bra där, jag förstår att han är mycket speciell för dem. För mig är de hjältar!

Hundhjälpen vill rikta ett stort och varmt tack till alla inblandade! Pepino är nu i trygghet tack vare er alla! Ett speciellt och stort tack riktas till Mia, Linda och Josefin från Örebro Katthem, till Annika, samt till Eva som ställde upp som jourhem om det behövdes, till Linda E som upplät husrum i Örebro åt vår ordförande, till Örebro Stängsel, till folkparken Brunnsparken!

Pepino i transportburen och gänget som lyckades med bedriften att fånga honom.